del 6 En viss... Kille
När de väl kommit till stallet skyndade sig Gunilla att ta fram ett träns, sadel osv, sedan gick vi fram till en box-där stod en brun häst med svart man. "Han heter Milo, och jag tänkte att du kunde få ta honom" Sa Gunilla och lädde ut Milo ut i gången där Sassa stod med stooora ögon och tittade på Milo som lika nyfiket tittade tillbaka. "Så, rid iväg" Tillade Gunilla och gick. Sassa granskade Milo och sedan, hoppade hon upp. Det gick inte precis som hon tänkt sig och efter mycket "ååååååå det gååår inte" och "ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ DETTA ÄR OMÖJLIIIIIGT" Kom en kille i hennes ålder fram till henne och sa "Lite hjälp kanske?" Sassa nickade och han tog hennes hand och hävde upp henne på Milos rygg. "Tack" mumlade Sassa och tittade oavbrutet på pojken. Gick det att vara allt? Snygg, Snäll, vacker, söt och kunna rida? Sassa hade aldrig dock varit kär men detta hade hon aldrig kännt. "Ska vi ta en ridtur?" hörde hon och vände sig blixtsnabbt om på Milos rygg och såg att det var den himmelska killen som talade. "Jaaa... Det kan vi väll" sa hon och killen svarade samtidigt som att han hoppade upp på en brun-vit häst "Jag heter Leo, du då?" sassa svarade "Jag ´heter Sassa" De red iväg in mot skogen och de pratade och pratade och fick aldrig nog! De känndes som om Sassa kännt Leo sen hon var liten. "Kom!" Leo red i full galopp på stigen och Sassa klammrade sig fast i Milo och tittade på Leo och försökte lära sig så mycket hon kunde. Väl framme på en fin kulle med utsikt över skogen stannade de. Hästarna fick beta vid ett träd och Leo och Sassa pratade för fullt. Men så tystnade Leo, ställde sig upp och gick till kanten av kullen. Sassa ställde sig upp och gick efter,. De stod och tittade varandra i ögonen en stund, helt tysta. Då helt plötsligt la han sitt huvud på sne, lutade sig mot henne och kysste henne. Sassa som inte visste mycket om kyssar gjorde bara som han, och kysstes tillbaka. Efter ett tag lutade sig båda tillbaka och Leo vinkade adjö. han red iväg i skogen. Sassa var helt utom sig av lycka och strosade till Milo och sa högt "Gissa vem som är kär" . Hon kunde inte träffa Leo på några dagar pga att Sassa fick feber. Drygt en vecka efter deras kärleksfulla möte blev hon frisk igen. Det första Sassa ville var att träffa Milo och sedan att berätta för Leo vad hon kände. Hon sprang i full fart mot stallet och såg Leo på gårdsplanen. Sassa satte sig i en buske och tittade. Efter ett tag gick en tjej i Sassas ålder mot Leo, la sina händer om honom och kysste honom. Sassa blev inte bara förvirrad utan också arg. Menade han inte det han gjorde mot henne? Ilskan spred sig i kroppen. Hon kunde knappt styra sig själv längre.... Och helt plötsligt... Hon klarade inte av mer. Ett svart skott åkte genom luften, och träffade båda två. Leo smällde skallen i marken och låg livlös, med blodet rinnande ur näsan, Tjejen därimot... Föll i full fart mot den stora stenen på gårdsplanen och smällde i huvudet. Ett stort öppet sår på huvudet blev det och det rann massa blod. Sassa kunde inte titta, tårarna flödade och ilskan började rinna av. Hon sprang och sprang upp i bergen, ända tills det kom snö. Där föll hon ihop och låg och huttrade i snön. hon stängde ögonen och hoppades att hon skulle frysa ihjäl. Hon kännde inte något-inte kylan eller smärtan att han inte älskade henne. Allt var svart, tyst och mörkt. Entligen slapp världen henne. Då hörde hon en röst. Hon var inte död trots allt.
__________________________________________________________________________________________
SÅÅÅÅÅ Enyoy! HOppas ni blev glada nu!